personlig engagemang - Gynaj

1. Vad är det civila samhället? 

Det civila samhället består av medborgare, föreningar och olika nätverk.

 2. På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för demokratins framväxt och utveckling i Sverige? 

Folkrörelserna var viktiga eftersom människorna i samhället började engagera sig för att ändra dem gamla maktstrukturerna och vara en del av påverkan i samhället.

 3. Redogör i stora drag för den politiska utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. Vilka frågor har engagerat människorna?

·      FN bildades efter andra världskriget för att skapa fred, rättvisa, minska svält och fattigdom.

·      Man började aktivt engagera sig i kvinnornas rätt i samhället som skulle leda till att kvinnor fick rösträtt.

·      Det fanns folk som inte gillade det som dem olika partierna stod för, därför bildade dem motståndsrörelser.

·      1990-talet började folk uppmärksamma jämställdheten och det blev en viktig fråga i samhället.

 4. Vad är det för skillnad mellan formell och informell demokrati i skolan? 

Formell demokrati är allt från klassråd, matråd till elevråd.

Informell demokrati är det eleven insats i skolan och hur dem hanterar sig i skolan som i sin tur påverkar deras vardagssituation. 

 5. Vilka formella och informella vägar till politiskt inflytande finns i samhället? 

Formella vägar i samhället handlar om hur vi använder våra metoder till att både påverka och driva samhällsfrågor som val och rösträtt.

Informella vägar i samhället handlar om det som ligger utanför de ’’traditionella kanalerna’’ som politiska partier och offentliga organ.

 6. Vad krävs för att konsumentinflytande ska bli verkningsfullt? 

Att man bojkottar och vägrar köpa en vara som är t.ex. miljöfarliga och uppmärksammar detta genom demonstrationer och reklam.

7. Vad innebär lobbying? 

Lobbying är privatpersoner, organisationer och företag som genom direktkontakt med politiker och tjänstemän försöker påverka det offentliga beslutsfattandet.

 8. Vad är det som skiljer enfrågerörelser från politiska partier? 

Enfrågerörelser tänker enbart på en viktig huvudfråga som man vill förmedla fram. T.ex. ungdomar med stark samhällsengagemang, engagerar sig ofta i enfrågerörelser.  Politiska partier tar hänsyn till vad folket har att säga och avgöra vilka frågor i samhället som är mest väsentliga att ta upp och föra vidare.

Guantanamo - Maria Dishna Dawood

Guantanamo och mänskliga rättigheter

                                       Av Maria Dishna Dawood SA12SA.
Guantanamo är en stad i sydöstra Kuba som producerar bland annat sockerrör och kaffe. Intill staden ligger en amerikansk marinbas som grundades år 1903 då USA frigjorde Kuba från Spanien i spansk-amerikanska kriget år 1898. Det var strax efter terrorattackerna mot USA den 11e september år 2001, som Guantanamobasen GTMO (Guantanamo Bay Naval Base) blev ett fångläger för “terrorister” som USA misstänker har anknytningar till al-Qaida.

Personerna som blivit tillfångatagna är anhållna i Guantanamo basen utan någon formell rättegång eller en formell brottsanklagelse.
De befinner sig där på obestämd tid i väntan inför en rättegång som kan leda till att de blir dömda till livstid.
Trots att det är bevisat att USA:s anklagelser är svaga så har Barack Obama ännu inte lagt ned Guantanamo basen, vilket han lovade att göra ända sen han kom till makten år 2009.
Sedan fånglägret öppnades år 2002 så har det suttit 779st fångar instängda där, varav 600st av dem har blivit frigivna medan 9st av fångarna har dött (6 stycken är misstänkta för att ha begått självmord), 15 barn under 18 år har varit anhållna i Guantanamo, 76 av de 154 fångar som nu befinner sig i fånglägret har blivit godkända av USA att överföras till hemlandet eller ett tredje land (dvs. länder som inte är med i EU eller EES). Resterande sitter fortfarande kvar där. Och endast ett fåtal fångar har blivit åtalade inför några formella brottsanklagelser.

Mehdi-Muhammed Ghezali s.k. Guantanamo-svensken är en svensk-algerisk medborgare som var fånge i Guantanamo basen. Han spenderade 2 år i fånglägret utan någon rättegång eller någon bevisad anledning till varför han var fången. Mehdi berättar att han fick utstå upprepade förhör, tortyr och förnedring. Han berättar b.la. om sexuella trakasserier, hur de blandade i rått ris med maten vilket ledde till svåra smärtor i magen och hur en
hård fotboja gav honom en nervskada i vänster fotled.
Än idag är det inte avslöjat vad Ghezali misstänktes för och varför USA grep honom.

Dokumentären ’’The Road to Guantanamo’’ har fått omvärlden att inse den hemska verkligheten av Guantanamo basen.

De fyra vännerna Ruhal Ahmed, Asif Iqbal, Shafiq Rasul och Monir berättar i dokumentären om sina upplevelser under tiden de var anhållna i fånglägret.
Man får se hur fångarna torterades genom att bli fastkedjade vid golvet flera timmar, tvingas sitta i burar då solen var som varmast och hur den amerikanska militären misshandlade fångarna under förhöret för att tvinga fångarna att erkänna något de inte gjort.

Jamal al-Harith är en av de första som frigetts från Camp X Ray och som öppet berättat om sina upplevelser i fånglägret.
Jamal berättar om hur långt amerikanska militären var villiga att gå för att knäcka fångarnas psyke. Fångarna blev fastkedjade vid golvet med händer och fötter sammanbundna, de blev inspärrade i en öppen bur som var oskyddad från den varma solen och farliga insekter och ormar.
Utöver de hårda bestraffningarna och fysiska misshandeln så hade man prostituerade kvinnor som torterade vissa av fångarna genom att dansa och onanera framför de.
Många av fångarna hungerstrejkar än idag och sondmatas via näsan på
grund av att de hållits inspärrade i åratal och utan att ställas inför rätta.

Det är till USA:s fördel att behålla fångarna i Kuba dels för att USA har lagar som förbjuder handlingar som strider mot de mänskliga rättigheterna och dels för att undvika att hamna i medias huvudrubriker.
Enligt mig är det väldigt absurt att låta något sådant ske.
Dock så är det förståeligt att man ville åt Al-Qaida och Bin Ladin men hur dem gick till väga för att göra det var emot de mänskliga rättigheterna.
Och nu kvarstår bara om Obama kommer att hålla sitt löfte om att stänga ner Guantanamobasen.

Källor

http://www.hrw.org/features/guantanamo-facts-figures

https://www.youtube.com/watch?v=cn5-VM1Q0E0

http://www.swefilmer.com/the-road-to-guantanamo-2006/the-road-to-guantanamo-2006-video_90730ebac.html

http://www.ne.se/guantanamobasen
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/striden-om-skamflacken-guantanamo-fortsatter_8136994.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/nervos-militar-nar-dn-besoker-guantanamo/
http://www.mc.mil/CASES/MilitaryCommissions.aspx

http://www.dn.se/nyheter/varlden/hungerstrejken-vaxer-pa-guantanamo/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10440286.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12931149.ab

http://sv.wikipedia.org/wiki/Guant%C3%A1namobasen

http://boktyckaren.blogspot.se/2009/01/fnge-p-guantnamo-mehdi-ghezali-berttar.html

Källkritik- ''En halv sanning är också en lögn.''

                                 Källkritik
’’En halv sanning är också en lögn’’ av Hanne Kjöller.                                Av Maria Dishna Dawood.

Ledarskribenten och författaren Hanne Kjöller släppte sin bok ’’En halv sanning är också en lögn’’ den 5e november år 2013. I boken är hon väldigt kritisk mot journalister då hon påstår att de undanhåller fakta och vrider på sanningen för att få en så bra “artikel” som möjligt.

Kjöller riktar sin kritik bland annat mot programledaren och journalisten Janne Josefsson, då han skrivit ett reportage om ett par begåvningshandikappade föräldrar som hade fått deras barn omhändertaget för att de inte kunnat namnge Australiens huvudstad, samt för att de ska ha skakat barnets vällingflaska i stället för att ha vispat innehållet.

Hanne fortsätter skriva i sin bok att på grund av en annan reporter från Sveriges Radio som granskat fallet noggrannare så har man funnit att det fanns allvarligare saker än lite välling skakande och namnet på Australiens huvudstad som lett till att barnet blivit omhändertaget. Det visade sig att föräldrarna inte kunde försörja barnet. Enligt Kjöller så har Janne undanhållit fakta och ändrat på historien till sin fördel för att det ska stödja hans tes.

Sedan nämner hon debatten år 2004 som anordnades av Publicistklubben i Stockholm eftersom de granskat uppdrag gransknings program och funnit en rad rena manipulationer.
Hanne skriver även något om ett syskonpar som blivit sexuellt trakasserade av en “man” som sägs ha varit vän till familjen och att syskonen varit väldigt rädda eftersom “mannen” var mycket äldre. Men i egentligen så var “mannen” endast 8 år äldre då allting skedde.

Dock så är det påvisat att Hanna Kjöller själv skrivit flera faktafel i sin bok och därför fått en massa kritik mot ’’En halv sanning är också en lögn’’.

I en debatt på SVT blir hon kritiserad av Janne Josefsson för att han anser att boken innehåller felaktiga uppgifter om uppdrag granskning och han erkänner inte heller något om att ha undanhållit fakta eller ändrat på någon historia till sin fördel.

En person som kritiserat Hanne mest är Gellert Tamas.
Hanne hade påstått att Husby inte låg i medieskuggan innan kravallerna sattes igång och för att “bevisa” det så gjorde hon en sökning på presstext
som gav 1 176 artikelträffar på Husby, men bara 367 på det befolkningsmässigt jämnstora Bagarmossen.
Tamas reagerade på detta och granskade det hela.

Han kom fram till att hon ska ha gjort en sökning på presstext där hon fått upp artiklar som handlar om Husby, men de artiklar som kom upp var inte endast om Stockholmsförorten Husby utan om personer, en travhäst och andra orter som också heter Husby. Det var endast 376 av de 1176 artiklarna som verkligen handlade om Husby.

I Hanne Kjöllers bok står det även om den cancersjuke krögaren som enligt henne ägde en bostadsrätt som var värd 12,5 miljoner kronor, när det visade sig endast vara en hyresrätt. Detta ber Hanne om ursäkt för.

Jag håller med Hanne Kjöller om att dagens journalister undanhåller fakta, att de skriver endast en del av sanningen i media för att kunna locka till sig många läsare. Men samtidigt så tycker jag att hon borde dubbelkolla sina källor innan hon skrev boken. Det är ironiskt att ’’en halv sanning är också lögn’’ som handlar om journalisters faktafel visar sig själv innehålla en massa faktafel. Dock så vet jag att det är otroligt svårt att vara journalist eller författare, att hela tiden förväntas vara felfri och komma med intressanta artiklar. Jag respekterar Hanne Kjöller för att hon som kvinna kunnat stå för sina misstag och inte gjort som till exempel SD:s partiledare Jimmy Åkesson då han kommer med nya svar och bortförklaringar hela tiden.  J

Källor
http://www.svtplay.se/klipp/1501697/debatt-om-halva-sanningar-och-logner

http://www.svt.se/ug/blogg/hanne-kjoller-har-fel

http://www.dn.se/dnbok/hanne-kjoller-man-har-ratt-till-sina-tolkningar/

http://www.resume.se/nyheter/media/2013/09/25/gellert-tamas-anklagar-hanne-kjoller-for-fler-faktafel/

https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XNm5seDFEdUUya1E/edit

http://www.svd.se/kultur/hanne-kjoller-stams-pa-miljoner_8729208.svd

Politisk debatt - Malke Teymur

Moderaterna

 Rusta incidentberedskap, fler flygtimmar, öva insatsberedda försvaret. Bygga ut fler vapensystem hålla i i takt med moderna tiden, var avskräckande. Varit emot upprustning tidigare, vill nu rusta upp. Rustat ett modernt insatsförsvar. Möta de hot som finns i vår tid. För Natoanslutning. De öppna gränserna har gett möjligheter. Det är tydligt att svenska regler ska gälla. Alla i Sverige har inte kollektivavtal. Grunden för svensk arbetsmarknad är fast anställning. Vill ha tidsbegränsad anställning för att minska tröskeln in i arbetsmarknaden. Kollektivavtalsmodellen ska vara styrande. Måste återföra svensk ekonomi till balans. Måste handla med andra.

Personligt engagemang - Malke Teymur

1. Vad är det civila samhället? 

 Det civila samhället kan beskrivas som medborgargarden, alltså hur aktiva medborgarna är i samhällsfrågor, den utgörs även av olika nätverk och föreningar.

 2. På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för demokratins framväxt och utveckling i Sverige? 

 Den blev som en upplysning för samhället då medborgare började engagera sig, framför allt tillsammans i demonstrationer. 

 3. Redogör i stora drag för den politiska utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. Vilka frågor har engagerat människorna?

 Efter båda världskrigen skapades fredsrörelsen och i FN fanns det fredtankar samt en plattform inom olika solidaritetsrörelser där man ville skapa en rättvis värld då svält och fattigdom inte skulle existera. Ur politiskt perspektiv kom tankar om fördjupad demokrati, samhälle fritt från kommersialism samt våld och även solidaritet med flera länder. Vid detta tillfälle kom även feminism & kvinnorörelse.

 4. Vad är det för skillnad mellan formell och informell demokrati i skolan? 
Formell demokrati i skolan är reglerat i skolans egna styrdokument. Exempel klassråd,elevråd osv. 

Informell demokrati i skolan menar om elevens inflytande över sin egen vardagssituation i skolan, även vad undervisningen ska handla om, hur undervisningen ska gå till osv.

 5. Vilka formella och informella vägar till politiskt inflytande finns i samhället? 

 Den formella vägen till politiskt inflytande är både val och rösträtt. Den ger oss olika metoder som vi kan använda när vi vill driva frågor och påverka samhällsutveckling via det demokratiska systemet. 

Den informella vägen till politiskt inflytande handlar om allt som ligger utanför de traditionella kanalerna med politiska partier och offentliga organ. Vill man påverka/förändra samhället på ett effektivt sätt så ska man bilda opinion. Det bygger på antagandet att ju fler som engagerar sig i en fråga, desto större är chansen att påverka. 

 6. Vad krävs för att konsumentinflytande ska bli verkningsfullt? 

 konsumenter bojkottar eller väljer att inte köpa varor som är miljöfarliga krävs för att konsumentinflytande ska bli verkningsfullt. För ett bra resultat krävs tex kampanjer i media. 

7. Vad innebär lobbying? 

 Lobbying innebär att privatpersoner, organisationer och företag genom direktkontakt med politiker och tjänstemän försöker påverka det offentliga beslutsfattandet. 

 8. Vad är det som skiljer enfrågerörelser från politiska partier? 

 Enfrågerörelse rör sig bara kring att få igenom sin fråga medan ett parti tar hänsyns till alla samhällsfrågor samt avgör vilka som är mest relevanta att fokusera mest på.


 Malke Teymur / SA12SA

Partiledardebatt

Tumba gymnasium
onsdag 21 maj 2014

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra.

Jag har fått veta att SVT har tagit bort "Partiledardebatten" från sin hemsida och därmed hade en del av er fått svårt att fullgöra en av uppgifterna.

Här kommer en ny länk som leder till båda debattdelarna i en och samma fil:
https://www.youtube.com/watch?v=ZW5HuDQ6mhE

mvh
Nader

Kommande omprovstillfällen

Tumba gymnasium
onsdag 21 maj 2014

Till SA11SA, SA12SA och alla elever som jag hade i höstas i religionskunskap!

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Här kommer ytterligare möjligheter för er som har ett eller annat prov/läxförhör kvar att prestera bättre på. Använd länken nedan för att skriva upp dig för kommande omrovstillfällen:
https://docs.google.com/document/d/1pM5w6tqDQI4nWYGBhOIJzVcMnxTs-wAOZcNtjHsi9Qo/edit

mvh
Nader

Våra mänskliga rättigheter - Malke Teymur

Under samhällslektionen så såg vi en film som handlade om fem kvinnor som lyckades fly från Iran som fångar. Nahid Persson var en utav dessa kvinnor och det är tack vare henne som denna "film" gjorts. Hon hade en lista med hennes gamla vänner från Iran och tillsammans med hennes dotter så började hon söka efter dessa vänner, en del av dem var döda men vissa utav dom hittade hon vid liv i andra länder. Hon tog självklart kontakt med kvinnorna och besökte var o en av dem i deras hus. Efter att ha besökt de fyra vännerna så ville hon återförena dem alla tillsammans och därför bjöd hon hem dom på middag i Sverige. Tillsammans delar dem minnen om vad som hände med dom och hur fängelset blev deras uppväxt och liv. Vissa av dem har svårt att prata om dem så vi fick bevittna ett par känsliga scener.

Filmen i sig var väldigt bra och jag trodde aldrig att jag skulle bli så intresserad utav den. Jag har hört talas om att kvinnor haft det tufft men jag hade verkligen ingen koll på att det var så här grovt!
Vilka människor gör sånt här? Vi alla är ju uttagna ur en kvinna så jag förstår inte hur man kan utsätta en annan kvinna för så grova saker. Det jag fastnade mest för var "kistan", alltså jag kan bara inte föreställa mig själv sitta sådär i en timme och dem här kvinnorna höll ut flera månader!

Mänskliga rättigheter innebär att man har rätten till att vara fri och ha sin egen åsikt, om man förstås inte är skyldig till brott. Det vi ser i dokumentären tyder på att våra mänskliga rättigheter inte existerar överallt. Här blev alla som tyckte tvärtemot den nya regimen tillfångatagna och brutalt behandlade eller tvugna till flykt.
I FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter står det att "ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning", och i filmen så ser vi att denna rättighet verkligen inte följs.
Jag valde ut två rättigheter som jag anser vara mest väsentliga och de lyder såhär

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap"

" Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet "

Den första väger tungt i hjärtat och den menar att vi alla är lika mycket värda oavsett hudfärg eller religion, vi är alla Guds barn! Det första jag tänker på när jag hör det är Nazister och hur Adolf Hitler handlade, att det fortfarande finns mycket kvar av det men lever tyst i skuggan.
Den andra säger att vi alla har rätt till liv och frihet, men har vi alla det?
Nej det tycker inte jag. Ta till exempel barnen i Afrika, vissa föds och får varken gå i skolan eller äta som en normal individ, antingen svälta ihjäl som ung eller dö utav sjukdom. (hiv osv)
Detta anser jag inte vara "rätt till liv". Jag vill att alla ska leva samma typ av liv som jag lever, det gör ont i hjärtat när man verkligen för en konversation med sig själv och verkligen tänker på hur dem har det. Det talar även om för mig om hur otacksam och girig jag själv är.

Hur kan vi jobba på att ändra det?

I Sverige så behövs det betydligt mindre arbete än i andra länder eftersom att i Sverige så lever vi upp till en massa rättigheter som förklaras av FN. Sverige är även med i EU vilket kräver en hel del och som lyfter fram de mänskliga rättigheterna väldigt mycket.
Sånt som kan enligt min åsikt göra att mänskliga rättigheter försvinner är vilket typ av styrelseskick som landet har. Har man  en diktator så kan det som händer i filmen hända hela tiden och det kan bero på att diktatorn har en åsikt medans andra människor tycker annorlunda, då kan det ju ses som ett brott att inte hålla med diktatorn. Jag tycker denna typ av styrelseskick borde försvinna.

Mer bistånd från de rika till de fattiga länderna, bygg fler skolor och gör det obligatoriskt som i sverige att gå i skolan! Hur ska annars t.ex länder i Afrika utvecklas? om alla är hjärndöda utan utbildning.

Guantanamo och mänskliga rättigheter - Malke Teymur

Guantanamo och mänskliga rättigheter!

Jag har sett filmen ”Road to Guantanamo” på lektionen och den gav mig en inblick på hur fångar hanteras under krig. Lägret som kallas guantanamo är egentligen en amerikansk militärbas men har använts som ett fångläger för misstänkta terrorister sedan år 2002. Totalt har 779 personer suttit instängda i dessa burar, 600 har släppts. Barack Obama lovade att stänga ned lägret om han blev utvald till president igen men detta löfte hölls inte och än idag sitter runt 150 fångar kvar. Av de vi fick se i filmen så såg man att människorna där behandlades som hundar i burar. Dag in och dag ut fick de sitta i dessa burar och de fick varken prata med varandra eller göra ljud ifrån sig alls. Mehdi Ghezali beskriver hur alla fångarna kläddes av nakna och föstes ihop som en djurflock, dem fick inte dricka eller äta och det rakade av både hår och skägg på fångarna. Det här är verkligen ofattbart och emot min syn på mänskliga rättigheter. Det var ont om mat och man hade en hink i buren som var till för att bajsa och kissa. Ibland blev man ivägskickad till ett kontor på lägret där ”bossen” satt och man fick chans att erkänna om man tillhörde en terrorgrupp, man blev mutad med mat och mycket annat och man fick stryk om man nekade. I mina ögon så tvingar dom i stort sett oskyldiga människor att säga att dom tillhörde Al-Qaida eller liknande grupper för att få slut på lidandet.

Anledningen till varför man valde att hålla dessa fångar i kuba och inte i USA var för att omöjliggöra demonstrationer och för att hålla undan massmedia. Det var även för att inte amerikanska lagar skulle gälla, för denna typ av läger skulle ej få finnas på amerikansk mark!

Fången Jamal al-Harith, 37, från England, Manchester, beskriver hur livet var på Campus X-Ray som det kallas. Han pratar om hur de fysiskt plågades men talar även värre om hur de psykiskt plågades. Han säger att de ibland kunde bli fastkedjade vid golvet med händer och fötter ihop i 15 timmar, att de bara fick duscha en gång i veckan och fick utstå bestraffning för minsta lilla fel. Amerikanerna använde även prostituerade kvinnor som plågeri. Kvinnorna var nakna medans de dansade och onanerade framför fångarna.

Vakterna gick även attack mot fångarnas religion och en mat-strejk påbörjades när en vakt oförskämt sparkade på Koranen. Så gör man ju bara inte!

Som sagt så plågades fångarna psykiskt och det finns en massa dokument på psykiskt skadade ex-fångar från lägret. Vissa blev till och med schizofrena.

Det som hänt på Campus och som fortfarande händer är förskräckligt bara man tänker på det. Visst kan jag förstå USA som efter den horribla 11 september attacken av Al-Qaida försöker snabbt peka ut någon oskyldig, men att göra det på det här brutala sättet är helt sjukt och det kan jag inte acceptera. Som Nader brukar säga, ”jag kan förstå men inte acceptera”.

Jag själv hade inte klarat av det som t.ex Jamal fick uppleva, jag hade brutit ihop efter max en vecka.

Källor:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10440286.ab

http://sv.wikipedia.org/wiki/Guant%C3%A1namobasen#Historia

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12931149.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12463946.ab

http://boktyckaren.blogspot.se/2009/01/fnge-p-guantnamo-mehdi-ghezali-berttar.html