Samhällskunskap 2: juni 2014

måndag 2 juni 2014

Malm och Magnusson-Simon Nemariam

Jag ska redovisa vad Malm och Magnusson har skrivit i deras artiklar.

1. ”Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas.”

Malm menar att man bara tänker på pengarna och inte att resurserna tar slut man är uppe i att tjäna pengar man tänker inte på att försöka ”betala” tillbaka. Om man förstör marken så måste man försöka fixa det innan det är försent och det drabbar senare generationer också.

Exempel på svårläkta sår kan vara allt smutsigt, förgiftat vatten som vi har. Vi förgiftar vattnet t.ex. genom att soppsorterna, hanteras dåligt, vi överkonsumerar för ohälsosamma produkter vilket leder till vattnet förgiftas och det skadar oss igen genom att det samma vatten vi använder.

De jag tror han också menar att det kommer tillbaks kanske inte nu men om 50 kanske.

Ett till exempel är ju oljan som vi använder.

Vi överkonsumerar olja och det i tur hand skadar jorden/marken och det får vi tillbaka, ingen trodde att vi skulle stå inför så stora problem.

Nu handlar det om att kunna hitta smartare lösningar som är bra för vår planet och för kommande generationer.

2. ”Som alltid går handel, krig och politik hand i hand.”

Det Magnusson menar att det finns samband mellan dessa faktorer.

Krig handlar oftast om att ett land vill ha något om ett land tillverkar eller något det landet gjort.

Alla länder behöver ha handel export eller import och krig brukar vara en stor anledning till att man startar krig mellan 2 länder.

Dåliga politiker som gör dåliga politiska drag kan göra det till ett större problem och dessa faktorer gör så att krig kan startat.

Vid tjafs eller krig mellan länder så är politik för det mesta en del av anledningen till kriget/bråket. Ett land vill ha något anat lands makt så man krigar om det.

Exempel är USA. De ser något som de vill ha i ett land, t.ex. olja så tar man det man tänker inte att det kan leda till större konflikter.

Ett annat exempel kan vara att befolkningen i ett land vill ändra sin politik men politikerna vägrar att förhandla med folket så då blir det krig.

3. Globalisering är ett bra perspektiv på världen utvecklas, vi exporterar och importerar varor och produkter till och från olika länder.

Globalisering är ett bra sätt för att få nya ”kompisar” med andra länder.

Man öppnar upp gränserna.

Men Malm och Magnussons artiklar beskriver globalisering på två olika sätt, Malm säger att naturen blir förstörd och det är orättvist i olika länder p.g.a. globaliseringen medan Magnusson säger att det är vi som kontrollerar globaliseringen fast än vi är beroende av den.

Både Malm och Magnusson har rätt, alla länder är beroende av export och import.

Ett exempel är om Sverige tillverkar Volvo bilar billigare och använder mindre resurser men producerar byxor dyrare än vad Portugal gör fast Portugal producerar bilar dyrare så kan man nå överenskommelser med båda länderna.

Vi är i behov av saker som andra länder har och andra länder är i behov av saker som vi har.

personlig engagemang - Gynaj

1. Vad är det civila samhället?

Det civila samhället består av medborgare, föreningar och olika nätverk.

2. På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för demokratins framväxt och utveckling i Sverige?

Folkrörelserna var viktiga eftersom människorna i samhället började engagera sig för att ändra dem gamla maktstrukturerna och vara en del av påverkan i samhället.

3. Redogör i stora drag för den politiska utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. Vilka frågor har engagerat människorna?

· FN bildades efter andra världskriget för att skapa fred, rättvisa, minska svält och fattigdom.

· Man började aktivt engagera sig i kvinnornas rätt i samhället som skulle leda till att kvinnor fick rösträtt.

· Det fanns folk som inte gillade det som dem olika partierna stod för, därför bildade dem motståndsrörelser.

· 1990-talet började folk uppmärksamma jämställdheten och det blev en viktig fråga i samhället.

4. Vad är det för skillnad mellan formell och informell demokrati i skolan?

Formell demokrati är allt från klassråd, matråd till elevråd.

Informell demokrati är det eleven insats i skolan och hur dem hanterar sig i skolan som i sin tur påverkar deras vardagssituation.

5. Vilka formella och informella vägar till politiskt inflytande finns i samhället?

Formella vägar i samhället handlar om hur vi använder våra metoder till att både påverka och driva samhällsfrågor som val och rösträtt.

Informella vägar i samhället handlar om det som ligger utanför de ’’traditionella kanalerna’’ som politiska partier och offentliga organ.

6. Vad krävs för att konsumentinflytande ska bli verkningsfullt?

Att man bojkottar och vägrar köpa en vara som är t.ex. miljöfarliga och uppmärksammar detta genom demonstrationer och reklam.

7. Vad innebär lobbying?

Lobbying är privatpersoner, organisationer och företag som genom direktkontakt med politiker och tjänstemän försöker påverka det offentliga beslutsfattandet.

8. Vad är det som skiljer enfrågerörelser från politiska partier?

Enfrågerörelser tänker enbart på en viktig huvudfråga som man vill förmedla fram. T.ex. ungdomar med stark samhällsengagemang, engagerar sig ofta i enfrågerörelser. Politiska partier tar hänsyn till vad folket har att säga och avgöra vilka frågor i samhället som är mest väsentliga att ta upp och föra vidare.

söndag 1 juni 2014

Guantanamo - Maria Dishna Dawood

Guantanamo och mänskliga rättigheter

Av Maria Dishna Dawood SA12SA.
Guantanamo är en stad i sydöstra Kuba som producerar bland annat sockerrör och kaffe. Intill staden ligger en amerikansk marinbas som grundades år 1903 då USA frigjorde Kuba från Spanien i spansk-amerikanska kriget år 1898. Det var strax efter terrorattackerna mot USA den 11e september år 2001, som Guantanamobasen GTMO (Guantanamo Bay Naval Base) blev ett fångläger för “terrorister” som USA misstänker har anknytningar till al-Qaida.

Personerna som blivit tillfångatagna är anhållna i Guantanamo basen utan någon formell rättegång eller en formell brottsanklagelse.
De befinner sig där på obestämd tid i väntan inför en rättegång som kan leda till att de blir dömda till livstid.
Trots att det är bevisat att USA:s anklagelser är svaga så har Barack Obama ännu inte lagt ned Guantanamo basen, vilket han lovade att göra ända sen han kom till makten år 2009.
Sedan fånglägret öppnades år 2002 så har det suttit 779st fångar instängda där, varav 600st av dem har blivit frigivna medan 9st av fångarna har dött (6 stycken är misstänkta för att ha begått självmord), 15 barn under 18 år har varit anhållna i Guantanamo, 76 av de 154 fångar som nu befinner sig i fånglägret har blivit godkända av USA att överföras till hemlandet eller ett tredje land (dvs. länder som inte är med i EU eller EES). Resterande sitter fortfarande kvar där. Och endast ett fåtal fångar har blivit åtalade inför några formella brottsanklagelser.

Mehdi-Muhammed Ghezali s.k. Guantanamo-svensken är en svensk-algerisk medborgare som var fånge i Guantanamo basen. Han spenderade 2 år i fånglägret utan någon rättegång eller någon bevisad anledning till varför han var fången. Mehdi berättar att han fick utstå upprepade förhör, tortyr och förnedring. Han berättar b.la. om sexuella trakasserier, hur de blandade i rått ris med maten vilket ledde till svåra smärtor i magen och hur en
hård fotboja gav honom en nervskada i vänster fotled.
Än idag är det inte avslöjat vad Ghezali misstänktes för och varför USA grep honom.

Dokumentären ’’The Road to Guantanamo’’ har fått omvärlden att inse den hemska verkligheten av Guantanamo basen.

De fyra vännerna Ruhal Ahmed, Asif Iqbal, Shafiq Rasul och Monir berättar i dokumentären om sina upplevelser under tiden de var anhållna i fånglägret.
Man får se hur fångarna torterades genom att bli fastkedjade vid golvet flera timmar, tvingas sitta i burar då solen var som varmast och hur den amerikanska militären misshandlade fångarna under förhöret för att tvinga fångarna att erkänna något de inte gjort.

Jamal al-Harith är en av de första som frigetts från Camp X Ray och som öppet berättat om sina upplevelser i fånglägret.
Jamal berättar om hur långt amerikanska militären var villiga att gå för att knäcka fångarnas psyke. Fångarna blev fastkedjade vid golvet med händer och fötter sammanbundna, de blev inspärrade i en öppen bur som var oskyddad från den varma solen och farliga insekter och ormar.
Utöver de hårda bestraffningarna och fysiska misshandeln så hade man prostituerade kvinnor som torterade vissa av fångarna genom att dansa och onanera framför de.
Många av fångarna hungerstrejkar än idag och sondmatas via näsan på
grund av att de hållits inspärrade i åratal och utan att ställas inför rätta.

Det är till USA:s fördel att behålla fångarna i Kuba dels för att USA har lagar som förbjuder handlingar som strider mot de mänskliga rättigheterna och dels för att undvika att hamna i medias huvudrubriker.
Enligt mig är det väldigt absurt att låta något sådant ske.
Dock så är det förståeligt att man ville åt Al-Qaida och Bin Ladin men hur dem gick till väga för att göra det var emot de mänskliga rättigheterna.
Och nu kvarstår bara om Obama kommer att hålla sitt löfte om att stänga ner Guantanamobasen.