Demokratins gränser, Upproren efter Muhammedkarikatyre

Samhällskunskap 2

Arbetsuppgift 3

Demokratins gränser

Upproren efter Muhammedkarikatyrer

Arbetsuppgift 3 är en individuell arbetsuppgift. Tidigare har vi arbetat med begreppet ”Demokrati”. Nu går vi vidare och undersöker demokratins synliga och osynliga gränser. Detta gör vi genom att först undersöka en problematik som för några år sedan uppstod kring den danska tidningen Jyllands-Postens publicering av de så kallade Muhammedkarikatyrerna, en publicering som vållade (och vållar) en hel del problem runtomkring i världen (och speciellt i en del länder där majoriteten av befolkning är muslimer). Enligt Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammedbilderna_i_Jyllands-Posten) var det så här:

”Muhammedbilderna i Jyllands-Posten var tolv satirteckningar som publicerades i den danska dagstidningen Jyllands-Posten den 30 september 2005. Bilderna sades föreställa den islamiske profeten Muhammed. Vissa av bilderna antydde ett samband mellan islam, terrorism och kvinnoförtryck. Syftet med publiceringen var enligt tidningen att väcka debatt kring press- och yttrandefriheten”

Publiceringen ledde till enorma protester bland stora grupper muslimer över hela världen. Uppgiften ni har fått hjälper er på traven för att dra generella slutsatser när det gäller frågan om demokratin och viktiga gränsdragningar när det gäller våra fri- och rättigheter.

Uppgifterna:

1. Vad känner du redan till?

Ta ett papper och skriv det du redan vet om dessa karikatyrer och händelseutvecklingen kring dessa. Formulera sedan för ämnet relevanta frågeställningar som du gärna skulle vilja ha svar på.

2. Många och åter många liv står på spel:

Läs artikeln ”Minst sex döda i protester under måndagen”, text som DN publicerade den 6 februari 2006 på ”http://www.dn.se/nyheter/varlden/minst-sex-doda-i-protester-under-mandagen”.

Skriv till en början ditt totala intryck av händelsen.

Förklara sedan följande begrepp:

-          Karikatyr

-          Manifestation

-          Generalstrejk

-          Frilansjournalist

-          Ambassad

-          Konsulat

-          Skärmytsling

-          Imam

-          Milis

3. Varför är det ett tabu att avbilda profeten Muhammed?

Det råder bildförbud både i judendom och i islam. Därför hittar du inga bilder i synagogan eller moskén. Läs texten ”The taboo on picturing the prophet” som nyhetssajten Aljazeera publicerade samma dag som ovan. Artikeln kan du hitta på ” http://www.aljazeera.com/archive/2006/02/2008410103518931152.html”. Svara på följande frågor:

-          Vilken roll spelar Muhammed för muslimer?

-          Hur ser muslimer på Koranen och hur tolkar många muslimer Koranen i fråga om avbildningar av Muhammed?

-          Förutom att man faktiskt avbildar profeten (som ej får förekomma) på vilket/vilka sätt menar man att bilderna är kränkande?

4. Dagens Nyheter hjälper att få svar på frågorna:

På DN har man samlat ihop en del intryck rörande frågan. Läs artikeln: ” http://www.dn.se/nyheter/varlden/fragor-och-svar-om-muhammedkarikatyrerna”. Svara på följande frågor:

-           Varför har DN vänt sig till Leif Stenberg?

-           Vilken/vilka frågor som DN ställer anser du är mest relevanta?

-           Vad anser du om Stenbergs svar på dessa frågor?

-           Hur ställer sig Stenberg till religionsfriheten?

-           Vilken fråga får ett dåligt svar?

-           Hur uppfattar du svaren?

-          Vilken/vilka ytterligare fråga/frågor vill du ha svar på?

5. Det gör även Svenska Dagbladet:

Även SvD har vänt sig till experterna. Läs artikeln ”Experter ger svar om krisen med Muhammedteckningarna”, även den från 6 februari 2006. Den hittar du på: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/experter-ger-svar-om-krisen-med-muhammed-teckningarna_273719.svd

-          Vad säger experterna om varför frågan blossade upp tre månader efter publiceringen?

-          På vilket sätt menar man att bilderna skapat ytterligare splittringar mellan ”den muslimska världen” och ”västvärlden”?

-          Hur skiljer experternas synvinklar på frågan om konflikten kan växa ytterligare?

6. Ta reda på hur anhängarna till publicering av de nämnda karikatyrerna försvarar publiceringen!

7. Försök att med kunskaper som du har erövrat svara på frågorna du/ni ställde i ditt svar på A.

8. Nu ska du med utgångspunkt från dina svar på A - F samt tankegångar uttryckta från andra personer andra likartade exempel och dina egna tankegångar skriva om demokratins och de demokratiska spelreglers förtjänster och brister.

Några exempel på uttryckta från andra personer följer:

http://nojesguiden.se/artiklar/nar-muhammed-som-rondellhund-blev-mer-svenskt-ett-folkdanslag

http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/article132384.ece

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14851610.ab

http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/17/muslimer-borde-demonstrera-mot-saudiarabien-i-st-llet

http://intelligentunionswe.wordpress.com/2012/08/12/jan-guillou-faller-den-ena-stora-elefanten-snyggt-i-aftonbladet/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article12319484.ab

Inlämningen skall ske via publicering i bloggen senast klockan 23:45 fredag 8 november 2013.

Betygskriterier:

·         För att nå minst E måste du tillfredsställande svara på uppgifterna A – E samt skriva översiktligt om demokratins och de demokratiska spelreglers förtjänster och brister.

·         För att nå minst C måste du även utifrån ovanstående samt visa förmåga att analysera frågan och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp. Du ska även visa att du kan söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

·         För att nå betyget A måste du kunna genomföra ovanstående på ett nyanserat sätt och ge förslag om åtgärder.

Beatrice: Källkritik

Hanne Kjöller - "En halv sanning är också en lögn"

Hanne Kjöller som är en ledarskribent på DN har skrivit boken ”En halv sanning är också en lögn.” I boken anklagar hon ett flertal journalister för att ha undanhållit fakta och vridit på sanningen för att få en bättre story. Boken har fått mycket kritik på grund av att många anser att hon själv har angett en hel del felaktig fakta i boken.  

Ett exempel där Kjöller borde kontrollerat sin fakta lite noggrannare, är när Kjöller hade skrivit i sin bok att media uppmärksammade Husby även innan det började brinna, och inte bara efter att bränderna förekom, vilket det var många som påstod.  För att bevisa detta hade hon sökt på Husby i arkivet Presstext.  Hon hade då fått upp tusentals träffar, och detta använde hon då som bevis för att det hade skrivits om Husby redan innan. Det Kjöller inte tänkte på var att när hon sökte på Husby så kom det inte upp bara förorten Husby som hon tänkte på, utan även andra orter i Sverige som heter Husby och en trav häst bland annat.  Det var detta som Journalisten Gellert Tamas uppmärksammade i en artikel, och det var även den artikeln som satte igång den här stora diskussionen.

I sin bok så anklagar hon bland andra Journalisten Janne Josefsson - som gjort många reportage för Uppdrag granskning - för att inte ha berätta hela historien när han gör ett reportage utan istället vinkla historien till sin fördel för att det ska bli en bättre historia eller för att stödja sin tes.  Hon tar upp ett exempel där han i ett reportage påstår att två föräldrar fick sitt barn omhändertaget för att de bland annat inte kunnat Australiens huvudstad och för att ha skakat barnets vällingflaska istället för att vispa flaskans innehåll. När en reporter från Sveriges Radio sedan granskade fallet lite mer noggrant fann man att fallet var mycket mer komplicerat än så och att det var mycket allvarligare saker som hade påverkat beslutet.  Hon lyfter även fram ett gammalt citat från Janne Josefsson där han sagt: ”Vi tar fram det som stärker de teser vi driver och trycker undan det andra”.

Men det kommer sedan fram att Kjöller faktiskt har felciterat Josefsson från en ljudupptagning från publicistklubben, och så som hon har fått det att framstå inte alls var så som han faktiskt mena. Josefsson anser att detta var en felaktig uppgift och som enkelt kunde undvikits eftersom det finns en inspelning på hela ljudupptagningen där det tydligt kommer fram vad han menar med det han sa. Han kritiserar även hennes bok för att han anser att den innehåller felaktiga uppgifter om uppdrag granskning och han erkänner inte heller något om att han skulle ha vinklat ett reportage för att han story skulle bli bättre och mer intressant.

Janne Josefssons kritik avvisar Hanne Kjöller helt, och Gellert Tamas kritik mot boken ville hon inte heller bemöta ”Jag kan bara ta en sak i taget och en sådan person som Gellert Tamas, där det är personligt för hans del, har jag inga kommentarer till” säger hon. Hon erkänner inte heller något annat av sina fel hon blivit kritiserad för, förutom kritiken där hon anklagats för att ha beskrivit en hyresrätt som en bostadsrätt.

Jag tycker hela den här diskussionen om boken har blivit som en smutskastning mot de parter som blivit inblandade. Ingen erkänner den kritiken dom får mot sig och man kan då heller inte riktigt vet vem som talar sanning. Om Hanne Kjöller skriver att Janne Josefsson ljuger så är det nog inte i förstahands som han skulle erkänna det. Josefsson Erkänner ju inte något av de fel som Kjöller påstår att han begått utan han försvarar ju sig och går istället till attack mot henne och hennes bok, vilket flera Journalister gjorde eftersom de antagligen också känner sig lite träffade. Även om fakta fel är lätt hänt så anser jag att Hanne Kjöller kanske skulle har granskat sina källor lite noggrannare innan hon gav ut en bok där hon kritiserar andra Journalister för att ha gjort ungefär samma fel som hon själv sedan gör i sin bok.

Johan Hallin: Källkritik; "En halvsanning är också en lögn"

KÄLLKRITIK – En halvsanning är också en lögn – Johan SA12SA

Efter att ha läst Hanne Kjöllers udrag ur hennes nya bok ”En halv sanning är också en lögn” och flera kritiserande artiklar kan man diskutera hur vida det hon skriver i sin bok stämmer överens med henne själv. I hennes bok vill hon få fram hur journalister hellre skriver en bra story istället för en sann story. De framstår som källkritiska journalister men vrider istället på sanningen för en bättre story. Där fick hon enorm kritik från en rad olika journalister, de anklagade henne för bland annat själv vridit på sanningar, inte vart tillräckligt källkritisk och inte klarat av enkel journalistik. Ett bra exempel på Kjöllers faktiskt bristande journalistik är Husby-fallet. Hon misslyckades med att göra en så simpel Googlesökning på Husby, men glömde, eller medvetet valde att inte ta bort alla andra ”husby” resultat, som en travhäst, andra orter och efternamn, även om den omtalade bostadsrätten som i själva fallet var en hyresrätt. 

En av kritikerna är Gellert Tamas från Aftonbladet, "Antingen klarar Kjöller inte ens av den mest grundläggande sökningen i ett tidningsarkiv, eller så försöker hon medvetet vilseleda läsarna av Sveriges största morgontidning. Frågan är vilket av alternativen som är värst. Tyvärr är texten om Husby inget undantag, utan snarare symtomatiskt för Kjöllers journalistik; de grova faktafelen, missuppfattningarna och halvsanningarna är legio i hennes texter. Kjöller drar sig inte ens för regelrätta förfalskningar, något som jag tyvärr själv fått uppleva".

Kjöller ville inte besvara Tamas kritik mot henne och hennes bok, hon ansåg att Gellerts kritik var alldeles för personlig för att den ska rimlig och trolig. 

”Det vimlar av fel i den här boken. Den är unik i så måtto att den blottlägger ett allvarligt problem och sedan så bekräftar den samma problem. Boken belägger sig själv på något konstigt vis”, sa Nils Hanson, ansvarig utgivare för ”Uppdrag granskning”
Kjöller medger att vissa faktafel har tillkommit i hennes bok, och att det är beklagligt, men hon är tydlig på att det är simpla faktafel, och inga halvsanningar. ”Ditt förhållning sätt till faktafel är att anfall är bästa försvar. Och du dundrar på så att flisorna ryker. Varför kan du inte hålla dig till verkligheten? Det är det som är problemet med dig, att du inte kan medge ett misstag”, sa Nils Hanson.
Hanne Kjöller menar att det snarare handlar om tolkningsfrågor än faktafel:
”Det är inte fel. Om du och jag ser "Fucking Åmål" och ska beskriva vad den filmen handlar om kan jag säga att den handlar om två tjejer som har tråkigt och knarkar. Och du kanske säger att det handlar om avfolkningsbygden i Sverige. Som opinionsjournalist har man rätt till sina tolkningar. Jag har betalt för att vara subjektiv”, sade Kjöller. DNs chefredaktör Peter Wolodarski vägrade att svara på Tamas kritik som även riktades mot honom. Han hänvisade till Johannes Åman, chefen för ledarredaktionen, trots att kritiken var riktad mot Wolodarski. 
Jag tycker det här har blivit en intressant debatt, båda Kjöller och hennes kritiker kommer med intressanta synpunkter.. Men Kjöller pekar direkt ut personer i sin bok som bäddar för en enorm konflikt. Och när hon pekar ut namn blir det personligt, vilket gör att värdet av kritiken minskar. Det var därför hon vägrade svara på Tamas kritik och det är också startskottet för denna debatt. 

Queen Abera: ”En halv sanning är också en lögn” av Hanne Kjöller

”En halv sanning är också en lögn” – Hanne Kjöller

Jag har tagit mig itu med Hanne Kjöllers bok ”En halv sanning är också en lögn” där hon tog upp ett antal klara exempel på fel som journalister och tv människorna gör som dock inte syns för oss läsare och tittare. Sedan har jag även läst vidare två artiklar som skrevs av Metro[1] och Dagens Media, dessa två artiklar var endast skriven för att påpeka att personen som själv påstår att alla andra journalister och skribenter gör fel visade sig också göra ett hon själv. Hanne Kjöller skrev om Husby och situationen kring orten osv det hon inte gjorde rätt vara att hon hade sökt på Husby, och det visade sig att Husby heter flera andra områden i vårt avlånga land Sverige och till och med fanns det en travhäst vid samma namn och därför påpekar de att det var fel av henne. 

Hanna Kjöller strävade mot att få oss som inte riktigt vet vad som pågår bakom stängda dörrar, bakom kulisserna att se att allt vi läser och ser och hör inte alltid är hela sanningen. Det kan alltid finnas lite mer, däremot krävs det att man är kritisk till det man ser och hör samt läser. Eftersom att det är få som tar sig i ana och som hon själv uttrycket sig i boken ” gräver sig djupare fram” har hon gjort jobbet åt oss alla genom att skriva boken.

När Kjöller skrev om hur Utdrag granskning fick en förövare som de påstod, kröp ned i familjens säng och utförde ett brott, får man som läsare en direkt tanke: ”Pedofil” ”vilken sjuk jävel” “snuskigt äckel” osv. Dessa tankar kan man inte heller kontrollera och det gör det ännu svårare att göra så efter att Utdrag granskning valde att kalla förövaren ”mannen”. Det läsarna aldrig viste var att förövaren var själv runt 8 års ålder vid den tiden och alltså ett barn och ingen pedofil eller en man (finns mellan sida 2-3).[2]   På så set sänder journalisterna en bild till oss av en person som inte var hela sanningen trots allt. Det medför till att det blir lättare att associera nästa vem som helst som kan ha funnits sig i sängen med yngre barn med pedofiler och andra halv friska människor. Vilket är fel, eftersom att varje association man gör förlorar sitt allvar och blir meningslöst.

Jag tycker själv att det var rätt att Kjöller skrev boken ”En halv sanning är också en lögn” Bockens titel samt innehåll stämmer överens med mina tankar kring journalisternas jobb och hur de utför de. Antingen kan jag anse att de dra på sanningen och får något som inte var lika allvarligt att låta extremt eller så ger de oss en liten del av sanning bakom en händelse, de oss smaka och se hur vi reagerar till det de gav oss. Jag kan endas koppla det till att de använder oss som försöks djur och använder sig av visa frågeställningar som: ”gillar de det, eller ska vi ge lite mer? “. Om vi gillar alltså reagerar behöver de inte skriva like mycket för att få vår uppmärksamhet men annars skulle de behöv slingra sig runt sanningen lite till för att få en reaktion från oss. Jag tycker att genom att hon skrev den smutsiga sanningen om journalister och Tv-personer har hon väckt en sovande tjur. Varför skulle de annars hopa upp på engång och leta efter det minsta lilla fel i hennes texter?

Allt detta fram och tillbaka kastande om vem som säger sanningen, vem håller kvar på sanning osv känns lite mer som om vi har vart i liknande sits för drygt 6-8 månader sedan om hästkötts skandal fast då vart det producenterna som höll tillbaka i sanningen och inte journalisterna. Däremot kan man inte riktig lita på någon något förutom en själv och ens syn på allt.

Som slut på mina kritiker och synpunkter är mina sista ord att, de med högra ”status/makt” bör använda det på rätt sätt varse man är journalist, programledare, politiker och mycket mer. Deras uppgift är ändå att få oss, allmänheten att se över andra aspekter.

De ska vara våra ögon och öron!

---

[1]  http://www.metro.se/nyheter/hanne-kjoller-pastas-ha-blandat-ihop-fororten-husby-med-travhast-i-sin-bok-om-faktafel/EVHmiy!yvaHX1P2rwFw6/ 

http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3771133.ece

[2] https://docs.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XNm5seDFEdUUya1E/edit?usp=sharing

Hilda Echo: Källkritik; Om Hanne Kjöllers bok " En halv sanning är också en lögn"

Hanne Kjöller – En halv sanning är också en lögn.

Jag har nu läst ”och i begynnelsen var Uppdrag granskning” ur boken ”en halv sanning är också en lögn”. Utifrån det jag har läst förstod jag att Kjöller kritiserar de flesta journalisterna och en av dem är Janne Josefsson, Kjöller kritiserar Josefssons arbete när hon säger att han har gått för långt, när han säger att ett par som är begåvningshandikappade föräldrar blir av med sitt barn på grund av att de inte vet vad Australiens huvudstad heter.

Efter att ha läst de olika artiklarna på nätet kom jag fram till att Kjöller gjorde samma fel som journalisterna hon själv kritiserade. Just därför har olika personer kritiserat hennes bok nu, en av dem som kritiserar Kjöller mest är författaren och journalisten Gellert Tamas.

Tamas skrev i en artikel till resume.se att Kjöller ville skriva om Stockholmsorten Husby då hon sökte i arkivet Presstext som gav henne 1176 artikelträffar på Husby. Men det Kjöller inte visste när hon sökte på tidningsarkivet var att allt som har med Husby att göra kommer att visas som artikelträffar, och i hennes fall finns det 241 artiklar som handlar om Västra Husby utanför Söderköping, 252 artiklar om Östra Husby utanför Norrköping och 63 artiklar om Husby- Rekarne utanför Eskilstuna. Men det är inte allt som kommer fram om man söker på Husby utan det finns också människor som heter Husby i efternamn och det finns faktiskt också en hästras (travhäst) som heter Husby Lynet. Tamas skrev också i artikeln att Kjöller inte ens kan använda den mest grundläggande sökningen i arkivet.

I artikeln som Kjöller besvarar sin kritik på skriver hon och ber om ursäkt för det hon har kritiserat om när det kommer till krögaren Erik Videgård. Kjöller skriver också att detaljnivån i texterna måste vara mer sammanhängande så att hela sanningen kommer fram till läsarna. Hon menar att journalisterna måste vara mer specifika när det kommer till hur gammal personen var när Uppdrag granskning först sändes och så måste de skriva vilken dag händelsen inträffade. Kjöller får kritik av Nils Hanson som säger att Kjöller inte kan medge ett misstag, men då säger Kjöller att hon har rätt till sina tolkningar som en opinionsjournalist och för att avsluta det hela säger hon att hon ska förklara under Sveriges Radio i en direktsänd debatt där hon bemöter kritiken öppet.

Enligt mig själv tycker jag att Kjöller har rätt med att skriva kritik om journalister i sin bok eftersom alla journalister alltid skriver en del av sanningen i tidningar eller annan media. Journalisterna brukar alltid dölja sanningen från oss läsare och de låter oss alltid bara veta en del av sanningen vilket gör att vi människor som läser media blir lurade av informationen som står i tidningar. Ibland kan journalister skriva om en sak som är intressant på bara en halv sida och det gör att vi läsare inte vet var som kommer där näst, vilket leder till att vi inte förstår vad själva texten går ut på.

Av: Hilda Echo Sa12Sa   

Elin Aronsson; Hanne Kjöller "en halv sanning är också en lögn"

Hanne Kjöller; En halv sanning är också en lögn

Hanne Kjöller skrev boken: ”En halv sanning är också en lögn” som kritiserades hårt av journalister efter sin utgivning detta år.  Hon skrev b.la. om hur journalister spridit ut en felaktig syn i texter de skrivit genom att utesluta eller hålla tillbaka uppgifter som då inte stödjer reportagets tes. T.ex. Janne Josefsson som skrev om de två begåvningshandikappade föräldrarna som fick sitt barn omhändertaget för att de inte kunde namnet på Australiens huvudstad. Men i själva verket var det mycket mer komplicerat och fallet hade en mer verklig omsorgsbrist.

Den stora debatten kring hennes bok blev dock hennes egna halvsanningar. Hon skrev en bok för att visa att en halvsanning är en lögn, och själv har hon skrivit halvsanningar genom att hon har fakta fel i boken. Ett budskap hon ville få fram är att hon inte tycker att Husby har blivit ignorerat innan branden, som många har ansett. Då berättar hon om en sökning som visar massa träffar om Husby. Genom dessa träffar har man konstaterat att hon lyckats blanda ihop alla orter vid namn husby i Sverige och hon har även blandat ihop alla dessa orter med en norsk rättspsykiatriker Torgeir Husby, en norsk sångare och skådespelare Hans-Erik Dyvik Husby och en travhäst Husby Lynet.

Gellert Tamas antar att hennes fel beror på att Kjöller inte klarar av att söka information på de mest grundläggande sätt eller att hon medvetet vill få läsarna att bli vilseledda.

Jag förstår varför man reagerar på Hanne Kjöllers bok när man hittat faktafel i den. Vem skulle inte reagera på en bok, artikel eller vad som helst som många får läsa och sen se att det är något i den här texten som inte stämmer.
Att hon själv lyckats gå emot sin egen titel på boken ”en halv sanning är också en lögn” tror jag gör den här debatten en aning större. Att hon råkat skriva fel gällande Erik Videgård som hon skrev bodde i en bostadsrätt och kunde sålt den för att få pengar till sjukvård för hans cancer, men i själva verket bodde han i en hyresrätt, anser jag inte vara det största felet, speciellt när hon själv erkänt felet, bett om ursäkt och dessutom rättat det med att lägga till rättningen i flera böcker. Inte ska hon behöva betala 2,5 miljoner kronor i skadestånd för det.[1] Att Kjöller lyckats blanda ihop flera olika orter i Sverige med personer och en travhäst ser jag mer som en större debatt eftersom hon inte velat bemöta kritiken om det.

Det är starkt av Kjöller att hon ville debattera i Sveriges radio för att rätta alla fel hon anser att journalister har skrivit. Hanne själv har bara sagt att bostadstadsrätten var det enda fel hon skrivit i boken. Att diskussionen kring hennes bok har blivit stor beror även på att hon kritiserar journalister för att medvetet vrida på sanningen. Med det menar hon inte att alla vrider på sanningen och de fall hon använt sig av har varit stora vridningar som gett fel bild av det hela som de vill förmedla. Hon skrev inte att alla journalister gör vridningar så stora vilket de flesta tyckte att hon menat.

---

[1] http://www.metro.se/nyheter/kjoller-stams-pa-2-5-miljoner-for-faktafel/EVHmjo!4HhSOIJVHSLU/

Cynthia Elias: Källkritik


Jag har fått i uppgift att läst ett utdrag ur Hanne Kjöllers bok ”en halv sanning är också en lögn”. Jag har även läst igenom några artiklar som kritiserat hennes bok. Det första jag la märke till när jag läste hennes bok var att den var väldigt svårläst. Hon använde sig av svåra ord vilket jag inte tycker var så bra eftersom det finns dom som inte förstår allt. Jag är en av dom personerna och på grund av hennes ordspråk så finns det även dom som inte får fram hennes budskap. Det som Kjöller ville få fram med sin bok var att få oss att förstå hur många källkritiska fel journalister gör med flit. När hon hade släppt sin bok så var det väldigt många som kritiserade henne eftersom hon gjort samma fel när hon själv skrivit.

Hanne Kjöller ville självklart möta personerna som kritiserat henne och det gjorde dom i en debatt. Dom diskuterade det hon hade skrivit och deras syn på det. Hon erkänner att det ibland kan bli faktafel, det enda fel hon såg med sin bok var det här med bostadsrätten. Allt annat var hon stolt över. Hon ville komma fram till att felen som skrivs inte alltid beror på faktafel utan att dom medvetet skriver fel. Dom vrider på allt och kryddar till det mesta så att det ska verka mer intressant. Dessa journalister överdriver en aning eftersom det är väldigt lätt att ha skrivit fel eller att ha missförstått den fakta som skrivs. Deras uppfattning var att hon ansett att dom använt sig utav fel fakta och omformulerat sanningen medan hon själv gjort det när hon skrivit sin bok. Hon håller inte med dom och påstår att hon inte gjort det.

När jag läste utdraget ur hennes bok så la jag märke till att det en rätt avancerad text och det verkar vara väldigt noggrant skrivet. Folk som läst hennes bok har inte riktigt förstått budskapet så jag personligen tycker att hon borde ha använt sig av en mer okomplicerad text så att man lätt kan fånga det hon ville framföra. Jag tror att den här konflikten kommer att glömmas bort så småningom eftersom det kommer att dyka upp andra diskussioner som kanske är mer intressant. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vara källkritisk och inte alltid tro på vad media sprider. Folk i dagens samhälle är väldigt lätt påverkade och man kan se att dom inte tänker själva utan går efter vad majoriteten av oss individer tänker. Det behöver inte betyda att dom är svaga utan man kanske inte vill vara utanför eller den som alla är emot.

Gül Korkmaz: ’’En halv sanning är också en lögn’’

Gül KORKMAZ

Tumba Gymnasium

Höstterminen 2013

Samhällskunskap - Källkritik

Nader SANI

                            

’’En halv sanning är också en lögn’’

Jag har läst igenom alla artiklarna och sammanfattade hela för mig själv och skrev ner sammanfattningen och kritiken mot hennes bok. Jag själv tycker att texterna är mycket avancerade och är svårt att förstå med budskapet.

Hanne Kjöllers bok ’’En halv sanning är också en lögn’’ berättar att medierna inte är aktiva, och skriver ner förfalskningar på tidningarna t.ex. om Husby. Journalister utelämnar faktafel i medier som kommer felaktiga bilder av sanningar. 

Enligt journalister har Kjöller blandat ihop andra information om Husby med förorten Husby genom att söka det i arkivet Presstext.

På boken stod det att krögaren Erik Videgård ägde en bostadsrättsliglägenhet som var värd miljoner, snarare var han hyresrätt i en bostadsrättsförening.

William Hamberg har hjärnhinneinflammation i verkligheten medan det står på Kjöllers bok att han inte alls hade det, enligt Sveriges Radio.

Andra fakta i boken var om Nora, att hon våldtogs av en polisman. SR:s reporter Daniel Velasco kommenterade om artikeln, på vilket sätt artikeln skulle påverka Nora? 

Är det journalisters fel? Har hon inte skrivit ner faktafel på sin bok? Journalister anser att Kjöller har själv faktafel och förfalskningar, så att hon vill gå undan för det stora misstaget som hon själv utgick.

Journalisters kritik mot Hanne Kjöllers bok var ganska hårda och märkliga. Även är det tidningschefens fel att publicera det utan att kontrollera texterna enligt journalister som t.ex. Gellert Temas.

Janne Josefsson:

-Journalister skriver fel ibland men dem vrider inte sanningen i en viss riktning av informationen.

Vi skriver inte märkliga fel på medier eftersom median har ett stor roll inom samhället. Även bryr vi inte oss som tillhör till andra journalister, vi riktar bara på vårt arbete, istället gör det bästa.

Hanne Kjöller tycker inte att Josefsson har rätt snarare tycker att hon själv har rätt och han har fel. Hon är totalt säker att hon har skrivit sanna gärningar i sin bok och är bakom sitt ord. Hon kom med olika exemplar av Joanssons debatt ungefär för 10 år sen om ’’Jehovas vittne.’’

Mina tankar:

Diskussionen mellan Kjöller och journalister är ganska stor eftersom att Kjöller inte skrev goda saker om journalister. Självklart har journalister även författarna rätt att försvara sig genom att argumentera. Men enligt den svenska grundlagen har vi tryckfrihet, därför är det inget fel att Kjöller skrev något om dem på medier.

Jag tycker att båda har rätt och fel i olika situationer. Det är rätt att journalister kritiserar henne för att dem inte fick bra rykten av henne. Men det beror också på varför hon har skrivit det just om dem.

Det kan vi inte veta tillräckligt bra, tycker jag. Men båda var bra att dem kämpade, argumenterade mot varandra och inte gav upp.

Egentligen valde jag att skriva Gellert Teams kritik men jag kunde tyvärr inte hitta Kjöllers motargument. Det finns, men inte tillräckligt mycket. Därför tyckte jag att jag borde skriva om Josefsson eftersom det finns mycket om honom.

Jag vill inte hoppa över att Gellert Temas skrev bra saker till Kjöller.

- Kjöller har inte själv sökt tillräckligt noga på vår debatter, det är hon som skriver ner förfalskningar eller så att hon skriver ner medvetet något annat så att läsarna inte förstår det sanna. Ju mer Kjöller har skrivit “förfalskningar” om journalister desto mer kritik kommer journalister att få av folket.  Även är det tidningschefens fel att publicera boken utan att kontrollera texten (DN).

Kjöllers budskap var att inga rapporter är sanna egentligen på något sätt. Även om det är en liten del finns det förfalskningar i alla debatter.