Den globala ekonomin

Samhällskunskap 2

Den globala ekonomin

Forum, Samhällskunskap 123, sidorna 297 – 335

Vi har påbörjat arbetet kring avsnittet med att arbeta genom två artiklar av Fredrik Malm och Lars Magnusson. Tycker du att du fortfarande har svårt med en del begrepp? Titta gärna på följande sammanfattning:

http://www.so-rummet.se/content/samhallsekonomins-grunder

Nu är det dags att vi går vidare med arbetet och det gör vi på följande sätt:

Måndag 17 februari 2014   Globaliseringens tre vågor och världshandel (297 – 304)

                                            http://urplay.se/Produkter/145018-En-global-varld-Oppnare-granser

                                            http://urplay.se/Produkter/145018-En-global-varld-Oppnare-granser

Måndag 3 mars 2014          Vad är fattigdom och varför finns den?

                                            http://www.ur.se/Tema/Varfor-finns-fattigdom

Onsdag 5 mars                    Den svenska utrikeshandeln samt varför handlar länder med varandra (305 – 313)

                                            http://www.so-rummet.se/content/globalisering-och-handel

Måndag 10 mars 2014        Handelspolitik och ekonomiskt samarbete (314 – 324)

                                            http://www.so-rummet.se/content/fattiga-och-rika-lander

Onsdag 12 mars 2014         Det internationella betalningssystemet och utvecklingsekonomi (325 – 331)

                                            http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/varldsekonomi/tiofragorochsvar/vadarvarldsekonomi.5.227e434213e2118426e1b9.html

Måndag 17 mars 2014        Repetition

Onsdag 19 mars                  Skriftligt prov

Jag kommer att noga vägleda er genom avsnittet. Inför varje lektion har ni möjlighet att läsa genom kommande sidor i förväg samt att före eller efter lektionen ta del av extra material som har angetts ovan.

Ha det bra!

Nader Sani

Michelle Lagerroos SA12SA - Malm och Magnusson

Michelle Lagerroos

SA12SA – Tumba Gymnasium

Samhällskunskap 2

”Malm och Magnusson”

Malm och Magnusson

Jag har läst två artiklar som har skrivits av Andreas Malm och Lars Magnusson, båda artiklarna handlar om globaliseringen i världen och hur orättvist byteshandeln är.

Jag ska nu förklara några begrepp som författarna har använt sig av och sedan diskutera om just ämnet globalisering och även ta med en del egna åsikter.

1. Jag börjar med första begreppet som Andreas Malm har använt sig av, begreppet lyder såhär: "Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."

Jag har sökt upp ordet [1]”biofysik” på nationalencyklopedin och får fram att det till största del har med biologi, fysik och kemi att göra.

Det Malm vill förtydliga med denna mening är att i-länderna importerar väldigt mycket resurser från u-länderna, detta i sin tur leder till att det blir väldigt lite resurser kvar för u-ländernas egen befolkning. Anledningen till att u-länderna inte slutar förhandla med i-länderna är för att de är fjättrade av i-länderna och kan inte göra särskilt mycket emot det. Malm menar att rika länder tar jordens biokapacitet ur munnen på fattiga, detta i sin tur lämnar nedhuggna träd på marken, förgiftade vattenkällor, spridda tungmetaller, utspilld olja, nedsmutsad luft och reserver som har tömts till de fattiga. De biofysiska materialen som lämnas kvar är skadligt för människan, de fattiga blir tvungna att dricka de förgiftade vattenkällorna eftersom det inte finns någon annan tillgång till vatten.

Malm menar alltså att vi rika i-länder lever på de fattigas bekostnad och ”lurar” de länderna till en börjar via löften. Exempel, ”om ni fraktar kaffe, bomull mm. Till oss så fraktar vi bilar till er för ungefär samma pris”. Ju dyrare bilarna blir ju mer måste u-länderna jobba för att få ihop samma summa kaffe, bomull och mer och samtidigt så får de fattiga leva på en mycket sämre lön. Efter ett tag har i-länderna fjättrat u-länderna och använder u-länderna som en liknande ”soptipp”. ”Sådana biofysiska sår kan sällan läka” innebär att skadan i u-länderna är redan så pass stora så att man inte alltid kan ställa allting till rätta igen, befolkningen är redan sjuka pga. vattnet som är förgiftat och de har knappt mat för dagen, de lever i en soptipp och får sämre immunförsvar mot farliga sjukdomar. När skadan är så stor så kan man inte alltid ställa allting till rätta igen och rätta till det som en gång vart fel, i detta fall u-länderna.

2. Det andra begreppet som jag ska förklara lyder såhär: "Som alltid går handel, krig och politik hand i hand" Som Lars Magnusson skrivit i sin artikel om globalisering. Här skriver Magnusson om b.la. att ekonomin har varit en stor anledning till att makthavare har velat industrialisera sig mer, exempelvis att lägga pengar på sitt militära försvar, vapen, varor, kapital, slavar mm. Han skriver även en del om globaliseringens historia och Englands industriella revolution som inträffade under 1700- talet (men även flera industriella revolutioner) som många länder ville eftertrakta (och även gjorde).  

Det Magnusson vill få fram är att krig uppstår bara ifall det är problem mellan två (eller flera) länder om religion, kolonialism, hämnd eller resurser. När man industrialiserar sig så är det inom politiska skäl, man vill tjäna pengar, få ännu mer makt, bli mer känd och göra sig igenkänd av andra länder. Blir det problem mellan pengar, resurser, handel med mera så är det en stor förklaring till varför många väljer krig som en utväg.

Ett exempel är andra världskriget när Hitler till en början skapade partier och ”lurade” folket till en makt position så att han kunde utrota judarna som han hatade. Efter ett tag handlade det även om pengar och militära försvar då andra länder började gå i attack mot Tyskland när Hitler försökte erövra länder och ta deras resurser mm. Det andra exemplet är [2]Amerikanska befrielsekriget då USA ville bli självständigt, där hade britterna koloniserat delar av USA som b.la. Mississippifloden mm.

3. Diskuterande text.

Jag har nu läst båda texterna och märker att det finns både fördelar och nackdelar med globaliseringen. En sammankoppling som jag genast kan nämna är att med tiden som vi globaliserar oss så skadas människan. Mycket av det material som vi använder oss av i i-länderna för att kunna globalisera oss dumpas tyvärr i u-länderna och blir skadligt för befolkningen i de länderna. Sedan har jag även märkt att många länder som globaliserar sig gör det för att de är ute efter makt och pengar. De vill visa att de är störst, kraftigast och att andra länder ska vara lite rädda för dem. Idag är det inte alltid så överallt, många stora länder idag vill försöka skipa rättvisa men har ändå svårt att lämna vissa makter som de länderna har.

Exempelvis USA och Guantanamobasen som vi läst om tidigare i kursen Samhällskunskap 2 så lovade president Barack Obama att han skulle stänga Guantanamolägret inom något år då hans presidentpost hade börjat. Dock är lägret fortfarande i användning och skadar oskyldiga människor och möjligtvis en del skyldiga. Jag tror att Obama inte stänger lägret pga. att han vet att han har makten över lägret och att han är rädd för att allt fler störa terrorattacker från Al-Quaida m.fl. islamistiska rörelser ska ske. Här är nog Obama mest rädd för vad som kan hända om han stänger lägret, även om han torterar civila människor.

Sedan tror jag även att makthavare med makt och pengar har svårt att inte vara beroende av det och har svårt att lämna tanken om att det ska in så mycket pengar, resurser mm. som möjligt till ens eget land. Vissa makthavare som kommit i nutiden vill uppnå bra saker och hjälpa de i nöd medan vissa bara vill göra allting värre och blir praktiskt taget maktgalna. Exempelvis Hitler, Kim Jong Un eller Gaddafi (när han levde) med flera.

Min slutsats är som Magnussons rubrik lyder ”Globaliseringen är inte utom kontroll”. Jag skulle dock ändrat rubriken till ”Globaliseringen är inte alltid utom kontroll”, det kommer alltid komma politiska ledare som är maktgalna och gillar slaveri, det gäller tyvärr till stor del att vara en smart övertalare och få sig till makten. Jag hoppas dock att det blir klart mycket färre dåliga politiska ledare och mindre krig!

---

[1] http://www.ne.se/lang/biofysik

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_frihetskriget

Globalisering - Gynaj

1) Malm skriver:

"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!
"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."
Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!
3) Utgå från artiklarna som Malm & Magnusson har skrivit och skriv ihop en diskuterande text om globaliseringen. Du får gärna citera Malm & Magnusson men se till att citaten inte är längre än tre rader!

Han menar att det är sådant som inte försvinner från naturen lätt, t.ex. förgiftade vattenkällor, spridda tungmetaller, utspilld olja osv. Det tar många år för naturen att försöka återhämta sig från en sådan händelse. Alltmer hämtas från u-länderna, som får sin natur skövlad, detta leder till att världen får ett ekologiskt ojämn utbyte.

Ex 1: Regnskogens påverkan av nedhuggning. Det har under en längre tid varit stort problem med nedhuggning av regnskog. Självklart har den medfört allvarliga problem under de senaste åren. Bl.a. deflation, vilket ger igenslammade sjöar och floddeltan samt översvämningar. All skövling är även farligt för djur och människor som lever kring området, och i värsta fall tvingas de fly därifrån.

Regnskogen producerar mycket syre, genom att använda luftens koldioxid.  Vi behöver syre för att överleva, det största och allvarligaste problemet är att den ökade koldioxidhalten ökar växthuseffekten, vilket gör att världstemperaturen stiger.

Ex 2: Oljeutsläpp: Oljeutsläpp till havs är ett av samhällets mest bemärkta föroreningsproblem. Särskilt känsliga områden är runt östersjön och västerhavet. Där både temperaturen och vattenomsättningen är låga. De lättaste olje-delarna brukar upplösas redan inom något dygn efter utsläpp. De tyngre och svårlösligare olje-delarna är ett allvarligare hot. Dessa hamnar förr eller senare på bottnarna, och oljeresterna kan finnas kvar i åratal.

Sjöfåglar är den djurgrupp som tyvärr drabbas mest av oljeutsläpp.

2) Magnusson skriver:

Magnusson menar att alla länder är beroende av varandra, faktorer som handel och politik är ett kräv för att världen ska fungera. Det kan börja med att två länder inför handel sinsemellan och slutar med krig eller krigshot p.g.a. konflikter eller att ena landet bestämmer sig för att bryta handeln, eftersom de kanske får mer summa för varorna de sälja från ett annat land. 

Världshandelsorganisationen: ''i världshandelsorganisationen (WTO) förhandlar världens länder om villkoren för internationell handel. Om hur WTO växt fram, om avtalen som är WTO:s regelverk , GATT, GATS och TRIPS, och om minister-konferensen som är WTO:s högsta beslutande organ.''

Ex 1: ''Terrorattackerna i USA har gjort att förutsättningarna för en ny världshandelns runda ökat. Efter attackerna vill både USA och EU snabba på ett ryskt WTO-medlemskap.''

WTO:s ministerkonferens i Qatar den 9-13 november verkar i alla fall vara bättre än inför ministerkonferensen i Seattle 1999. Terrorattackerna på USA har skapat ett ökat stöd från multilateralt samarbete,  mellan stormakterna EU, USA, Kina och Ryssland och handelsrelationerna mellan EU. Jämfört med före Seattle är medlemsländerna nu mer tekniskt förberedda, u-länderna har formerat sig effektivare och bättre dagordningen. Miljön är fortfarande knäckfråga men motsättningarna är mycket stora. Det är därmed inte uteslutet att man inte heller denna gång lyckas komma överens om att starta handelsförhandlingar. De stora knäckfrågorna handlar om hur miljöfrågorna ska hanteras, om jordbruket samt arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i arbetslivet.

Malm & Magnusson har punktliga men ganska så olika åsikter, Malm pratar mer om naturen och dess konsekvenser, att vi förbrukar överflödigt och fortsätter med det medan Magnusson syftar mer åt att människor är beroende av globalisering och kan kontrollera det genom att undvika vissa faktorer som påverkar globaliseringen negativt.

Globaliseringen för människor närmare varandra det är uppenbarligen. Men de utmaningar som världen står inför i form av bland annat klimat, mat och finanskriser berör oss alla, oavsett vilket land vi bor i. Lösningen kan man finna i samarbete, där vi i den rika delen av världen tar vårt ansvar. Det finns även globala utmaningar där b.la. rättvisa måste finnas till ett hållbar global utveckling.

De globala utmaningarna är:

·      Förtryck

·      Ekonomiskt utanförskap Klimatförändringar och miljöpåverkan

·      Migrationsströmmar

·      Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot

·      Konflikter och sviktande situationer (oroligheter i instabila länder eller områden)

Några av dessa utmaningar berör främst människor i höginkomstländer och utvecklingsländer. T.ex. klimatförändring, stora migrationsströmmar och konflikter. Andra utvecklingar berör främst människor i utvecklingsländer där det påverkas b.la. oss indirekt eller att vi har moralisk skyldighet att engagera oss i dem. Framförallt kampen mot politiskt förtryck runt om i världen.

konsumenterna i EU får en större tillgång av varor till lägre priser. Detta innebär att EU får stora vinster i form av ökad produktivitet och högre reallöner.

EU-kommissionen förutser att en femtedel av ökningen av levnadsstandarden i EU under de senaste 50 åren kan förbindas till globaliseringen. EU:s handelspolitik har varit ett viktigt hjälpmedel för att styra världshandeln.

Allmänheten sammankopplar ofta globaliseringen med förlorade arbetstillfällen, lägre löner och sämre arbetsvillkor. Detta missnöje grundar sig på rädslan för att ökad konkurrens från låglöneländer ska pressa regionala producenter och arbetstagare svårt att fabriker på hemmaplan läggs ner eller flyttar utomlands. Oron och missnöjet är inget nytt. Men den har ökat eftersom Kina och Indien gjorde sitt framgångsrika inträde på världsmarknaden.

Globaliseringen kan bemöta en del av den stora strategiska utmaning som aktiva ekonomer står inför, nämligen att ett framgångsrikt tackla ekonomiska strukturförändringar. För att kunna dra nytta av globaliseringens fördelar måste man gå igenom en justeringsprocess där produktionsfaktorerna t.ex. investeringskapitalet, flyttas från verksamheter och företag som inte klarar den ökade konkurrensen till dem som blommar.

Det finns säkra siffror som visar att globaliseringen inte har lett till någon nettoförlust av arbetstillfällen, men den ekonomiska anpassningen orsakar ändå kostnader, eftersom resurser måste flyttas mellan verksamheter och företag.

Ju mindre anpassbara arbetskapital och produktmarknaderna är, desto mer kostsam och märkbar blir anpassningen, åtminstone på kort sikt.

Den stora utmaningen är att omvandla globaliseringens möjliga fördelar till verkliga vinster och samtidigt minimera de sociala kostnaderna.

Förberedelser för att förbättra EU-marknadens mekaniska process och öka innovationerna bidrar till att förkorta justeringsprocessen. Samtidigt kan måttade politiska förberedelser t.ex. Europeiska fonden föra korrigering för globaliseringseffekter, hjälpa drabbade arbetstagare.

Hilda Echo, Sa12Sa, Malm och Magnusson, Globalisering, VT14

Malm och Magnusson

Det Anders Malm menar är att de varor som åker ut/transporteras till andra ställen gör att det blir minder varor som blir kvar i landet de kom ifrån. Han menar också att naturen förstörs när varor transporteras, det leder till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig igen. Det finns flera exempel på svårläkta sår i naturen och två av dem är: nerhuggna skogar och spridda tungmetaller.

Lars Magnusson skriver på det sättet för att det ena leder till det andra och så vidare. Handel leder till krig när det sker en avundsjukhet mellan två eller fler länder. Avundsjukheten sker då ett land t.ex. Storbritannien har en massa förmögenheter och landet blir i sin tur det rikaste på handel. Eftersom Storbritannien är rikast nu så vill andra länder ta igen och blir lika bra eller bättre än dem, så det andra gör är att förklara krig eller inbördeskrig med Storbritannien. Krig leder till politik när det sker en revolution mellan länder och i det här fallet industriella revolutionen. Revolution sker som i det här fallet när England får bättre ekonomi på grund av det har skett en stor förbättring i utvecklingen. Ett annat exempel är då USA anklagade Syrien för att ha använt kemiska vapen i inbördeskriget som sker i Syrien just nu, det var USAs utrikesministern John Kerry som anklagade Assad-regimen för att många civila människor dödats i Syrien. USAs president Barack Obama tyckte det samma som utrikesministern, han sa att de kemiska vapnen som användes i Syrien var ett hot mot mänskligheten.

Från en globaliserings perspektiv så kan man säga att både Malm och Magnusson pratar om hur ekonomin och handeln fungerar i olika länder och områden. Båda pratar om att exporten och importen har förändrats ganska mycket de senaste åren. De pratar också om hur naturen påverkas på ett bra eller ett dåligt sett, det dåliga sättet är att det huggs ner en massa träd vilket leder till att träden minskar och det tar lång tid för dem att växa ut igen. Ett bra sätt är att träden används för en bra anledning vilket leder till att befolkningen får en bra levnadsstandard om de kan använda mängden träd på rätt sätt och till rätt saker. Det de måste tänka på är att hålla den hållbara utvecklingen på ett bra sätt, och de måste alltid tänka på allmänningens dilemma så att de inte överutnyttjar naturens resurser.             

Malke - Globalisering

 "Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."
Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!

Det Andreas menar är att sådana naturskador som denna resursutvinning har skapat kommer nog aldrig att läka helt, alltså den fina natur som fanns där kommer aldrig att växa tillbaka pga att företagen ska få ut så mycket som möljligt och med det så menar Andreas att det är företagen som förstör miljön.

Ex1: Oljeutsläpp i Östersjön och västerhavet. När oljan kommer ut i havet så sprids giftiga kemikalier och detta kan ge enorma konsekvenser. Sjöfåglar drabbas hårdast av oljeutsläppen. Det räcker med små mängder av olja för att fåglarnas fjäderdräkt ska förlora sin vattenavvisande förmåga. Oljeutsläpp kan också medföra skador på våra stränder, det kan helt enkelt skada våran miljö rejält. Det som ofta orsakar oljeutsläppen är fartygsolyckor och man arbetar med att försöka reducera risken för olyckor genom trafikövervakning.

"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."
Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!

Det Lars menar är att dom tre orden har ett enormt samband, de hör ihop. Den ena beror på den andra alltså krig skapas om någon av dem andra går snett.

Ex1: Kalla kriget, det visar sambandet mellan krig och politik eftersom att det var ett ”politiskt krig” alltså mycket blod spilldes ej

Diskussion:

Båda artiklarna var väldigt bra, även fast dem var svårlästa så förstod man i slutändan syftet med dem och det får en att tänka om lite grann. Det känns som att u-länderna inte får någon chans att nå högre höjder, enligt mig efter att ha läst Andreas artikel så lever vi lyx inom byteshandeln. Vi utnyttjar dem. För att dem ska kunna få ut mycket av våra varor så kostar det dem hela deras natur, oläkliga sår uppkommer. Dom måste offra betydligt mer arbetskraft och export av större volym. Det är ingen hemlighet att den globala ekonomin är på väg uppåt.

Edessa Marouki - Globalisering

Malm & Magnusson

1. ”Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas.”

Vi tänker inte på konsekvenserna utan bara på pengarna vi kommer att tjäna när vi skapar det vi vill ha. Men förr eller senare så kommer resurserna vi kräver att ta slut eller på något sätt slå tillbaka mot oss på ett dåligt sätt. T.ex. förgiftat vatten, vi förgiftar vattnet genom att inte soppsorterna, använda för mycket ohälsosamma produkter vilket leder till vatten förgiftning och sen är det vi som dricker det vattnet. Alltså, det man gör får man tillbaka på ett eller annat sätt. Det vi gör nu kanske inte påverkar oss direkt idag men det kan göra det i framtiden.

Exempel – Förgiftat vatten som jag sa innan & olja. Vi har använt olja för att få pengar och det har blivit som en tävling, vi tänkte inte på att oljan kommer att ta slut vid en punkt och när den snart är slut så måste mycket av det vi använder olja till bytas ut eller på något sätt bli mer natur vänligt.

2. ”Som alltid går handel, krig och politik hand i hand.”

Det är vanligast att det bli krig för att ett land vill ha något, och vid krig eller bråk mellan länder så finns alltid politik inblandad, alltså något ett land vill ha, ett lands makt (alltså politiken och krig (resultatet om det ett bråk mellan länder går över en viss gräns).

Exempel – USA är ett perfekt exempel. De ser något som de vill ha i ett land, t.ex. olja. Då är det politikernas och journalisternas tur att hitta på något som gör så att den amerikanska armen får gå in och skjuta/spränga hur de vill i landet, t.ex. Irak. Allt bara för att de får oljan de vill ha utan att behöva betala på något sätt (förutom med deras soldaters liv, men det verkar ju inte vara något bekymmer för USAs högst uppsatta) och de kan dölja det hela genom att säga att ett land har vapen eller något annat farligt så att de blir kaos i landet och ingen märker när USA går in och stjäl deras olja eller vad det än är de behöver.

Ett annat exempel kan vara att folket i ett land vill ändra sin politik men politikerna vägrar att förhandla med folket så då blir det krig.

3. Globalisering är ju resultatet på hur världen utvecklas, vi importerar och exporterar varor och produkter till och från olika länder. Det är bra för att på så sätt får länder band till varandra.

Men Malm och Magnussons artiklar beskriver globalisering på två olika sätt, Malm säger att naturen blir förstörd och det är orättvist i olika länder p.g.a. globaliseringen medan Magnusson säger att det är vi som kontrollerar globaliseringen fast än vi är beroende av den.

Båda har rätt kan man ju säga, vi är beroende av import och export. Ta bara och kolla på våra kläder, olika produkter och mat. Mycket av det vi köper är från andra länder. Vi är beroende av saker som andra länder har och andra länder är beroende av saker som vi har. Det kanske inte alltid är rättvis handel alla länder kan inte handla på de villkoren de vill efter som att de länderna de vill handla med är rikare.