Globalisering - Gynaj

1) Malm skriver:

"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!
"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."
Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!
3) Utgå från artiklarna som Malm & Magnusson har skrivit och skriv ihop en diskuterande text om globaliseringen. Du får gärna citera Malm & Magnusson men se till att citaten inte är längre än tre rader!

Han menar att det är sådant som inte försvinner från naturen lätt, t.ex. förgiftade vattenkällor, spridda tungmetaller, utspilld olja osv. Det tar många år för naturen att försöka återhämta sig från en sådan händelse. Alltmer hämtas från u-länderna, som får sin natur skövlad, detta leder till att världen får ett ekologiskt ojämn utbyte.

Ex 1: Regnskogens påverkan av nedhuggning. Det har under en längre tid varit stort problem med nedhuggning av regnskog. Självklart har den medfört allvarliga problem under de senaste åren. Bl.a. deflation, vilket ger igenslammade sjöar och floddeltan samt översvämningar. All skövling är även farligt för djur och människor som lever kring området, och i värsta fall tvingas de fly därifrån.

Regnskogen producerar mycket syre, genom att använda luftens koldioxid.  Vi behöver syre för att överleva, det största och allvarligaste problemet är att den ökade koldioxidhalten ökar växthuseffekten, vilket gör att världstemperaturen stiger.

Ex 2: Oljeutsläpp: Oljeutsläpp till havs är ett av samhällets mest bemärkta föroreningsproblem. Särskilt känsliga områden är runt östersjön och västerhavet. Där både temperaturen och vattenomsättningen är låga. De lättaste olje-delarna brukar upplösas redan inom något dygn efter utsläpp. De tyngre och svårlösligare olje-delarna är ett allvarligare hot. Dessa hamnar förr eller senare på bottnarna, och oljeresterna kan finnas kvar i åratal.

Sjöfåglar är den djurgrupp som tyvärr drabbas mest av oljeutsläpp.

2) Magnusson skriver:

Magnusson menar att alla länder är beroende av varandra, faktorer som handel och politik är ett kräv för att världen ska fungera. Det kan börja med att två länder inför handel sinsemellan och slutar med krig eller krigshot p.g.a. konflikter eller att ena landet bestämmer sig för att bryta handeln, eftersom de kanske får mer summa för varorna de sälja från ett annat land. 

Världshandelsorganisationen: ''i världshandelsorganisationen (WTO) förhandlar världens länder om villkoren för internationell handel. Om hur WTO växt fram, om avtalen som är WTO:s regelverk , GATT, GATS och TRIPS, och om minister-konferensen som är WTO:s högsta beslutande organ.''

Ex 1: ''Terrorattackerna i USA har gjort att förutsättningarna för en ny världshandelns runda ökat. Efter attackerna vill både USA och EU snabba på ett ryskt WTO-medlemskap.''

WTO:s ministerkonferens i Qatar den 9-13 november verkar i alla fall vara bättre än inför ministerkonferensen i Seattle 1999. Terrorattackerna på USA har skapat ett ökat stöd från multilateralt samarbete,  mellan stormakterna EU, USA, Kina och Ryssland och handelsrelationerna mellan EU. Jämfört med före Seattle är medlemsländerna nu mer tekniskt förberedda, u-länderna har formerat sig effektivare och bättre dagordningen. Miljön är fortfarande knäckfråga men motsättningarna är mycket stora. Det är därmed inte uteslutet att man inte heller denna gång lyckas komma överens om att starta handelsförhandlingar. De stora knäckfrågorna handlar om hur miljöfrågorna ska hanteras, om jordbruket samt arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i arbetslivet.

Malm & Magnusson har punktliga men ganska så olika åsikter, Malm pratar mer om naturen och dess konsekvenser, att vi förbrukar överflödigt och fortsätter med det medan Magnusson syftar mer åt att människor är beroende av globalisering och kan kontrollera det genom att undvika vissa faktorer som påverkar globaliseringen negativt.

Globaliseringen för människor närmare varandra det är uppenbarligen. Men de utmaningar som världen står inför i form av bland annat klimat, mat och finanskriser berör oss alla, oavsett vilket land vi bor i. Lösningen kan man finna i samarbete, där vi i den rika delen av världen tar vårt ansvar. Det finns även globala utmaningar där b.la. rättvisa måste finnas till ett hållbar global utveckling.

De globala utmaningarna är:

·      Förtryck

·      Ekonomiskt utanförskap Klimatförändringar och miljöpåverkan

·      Migrationsströmmar

·      Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot

·      Konflikter och sviktande situationer (oroligheter i instabila länder eller områden)

Några av dessa utmaningar berör främst människor i höginkomstländer och utvecklingsländer. T.ex. klimatförändring, stora migrationsströmmar och konflikter. Andra utvecklingar berör främst människor i utvecklingsländer där det påverkas b.la. oss indirekt eller att vi har moralisk skyldighet att engagera oss i dem. Framförallt kampen mot politiskt förtryck runt om i världen.

konsumenterna i EU får en större tillgång av varor till lägre priser. Detta innebär att EU får stora vinster i form av ökad produktivitet och högre reallöner.

EU-kommissionen förutser att en femtedel av ökningen av levnadsstandarden i EU under de senaste 50 åren kan förbindas till globaliseringen. EU:s handelspolitik har varit ett viktigt hjälpmedel för att styra världshandeln.

Allmänheten sammankopplar ofta globaliseringen med förlorade arbetstillfällen, lägre löner och sämre arbetsvillkor. Detta missnöje grundar sig på rädslan för att ökad konkurrens från låglöneländer ska pressa regionala producenter och arbetstagare svårt att fabriker på hemmaplan läggs ner eller flyttar utomlands. Oron och missnöjet är inget nytt. Men den har ökat eftersom Kina och Indien gjorde sitt framgångsrika inträde på världsmarknaden.

Globaliseringen kan bemöta en del av den stora strategiska utmaning som aktiva ekonomer står inför, nämligen att ett framgångsrikt tackla ekonomiska strukturförändringar. För att kunna dra nytta av globaliseringens fördelar måste man gå igenom en justeringsprocess där produktionsfaktorerna t.ex. investeringskapitalet, flyttas från verksamheter och företag som inte klarar den ökade konkurrensen till dem som blommar.

Det finns säkra siffror som visar att globaliseringen inte har lett till någon nettoförlust av arbetstillfällen, men den ekonomiska anpassningen orsakar ändå kostnader, eftersom resurser måste flyttas mellan verksamheter och företag.

Ju mindre anpassbara arbetskapital och produktmarknaderna är, desto mer kostsam och märkbar blir anpassningen, åtminstone på kort sikt.

Den stora utmaningen är att omvandla globaliseringens möjliga fördelar till verkliga vinster och samtidigt minimera de sociala kostnaderna.

Förberedelser för att förbättra EU-marknadens mekaniska process och öka innovationerna bidrar till att förkorta justeringsprocessen. Samtidigt kan måttade politiska förberedelser t.ex. Europeiska fonden föra korrigering för globaliseringseffekter, hjälpa drabbade arbetstagare.