1. Malm skriver:
"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig
sällan läkas”.
Handel mellan U-länder och I-länder ger inte alltid en vinst
åt båda länderna. I den här artikeln var det exempelvis kaffelandet som
tillslut utarbetade sig själva och inte gick med någon vinst. Båda länderna
fick ut en vinst när de samarbetade och sålde varor till varandra, men eftersom
kaffelandet utgick från en mer biologisk produkt som kräver mer arbete, mer tid
och mer kraft att framställa (för att få fram samma värde som en bil) så leder
detta i sin tur till att U-landet med kaffeframställning ”bränner ut” sig
själva. När nu U-landet satt sig själva i en situation där den största
försörjning de har är att tillverka kaffebönor, så har de i princip inget annat
val än att fortsätta tillverka dessa. Detta leder till att landet själva inte
har kvar några kaffebönor till sig själva, utan all energi går åt att försöka
sälja det till I-länderna och få fram pengar. Som det står i artikeln ”ett
u-land med omfattande export till ett I-land har låg egen resurskonsumtion”.
U-landet får starka ”sår” av att exportera så mycket eftersom de knappt går med
någon vinst längre, och nu när de redan skövlat, sålt och exporterat så mycket
kaffebönor, är det svårt att ersätta detta, vilket har gjort att det blivit
djupa ”sår” i U-landets distrikt.
Eftersom vi har jobbat mycket med mänskliga rättigheter och
liknande, så kan ett exempel på svårläkta sår vara att någon blivit misshandlad
eller utsatt för något hemskt. Detta kan vara nästan omöjligt att glömma bort
och kan sätta djupa sår, som är väldigt svårläkta.
Annat exempel kan vara som i texten, att ett U-land satt sig
själv i en situation de inte riktigt kan ta sig ur. När de redan exporterat och
gjort sig av med så mycket, har det satt ett ”sår” i deras mark, och det är
inte lika lätt att få fram lika mycket produkt som innan. Såret blir svårläkt
och inte lätt att läka.
2. Magnusson skriver:
"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand”.
Industrialismen blev snabbt världomfattande under handelskrigens
och slaveriets tid, men tog plötsligt slut när första världskriget fick sitt
utbrott. Att handel, krig och politik går hand i hand, har att göra med länders
export och import mycket. När länder vill samarbeta med varandra behöver de ha
ett internationellt samarbete, vilket gör att många länders ekonomier blir
beroende av varandra, och när ett land har det bra ekonomiskt så kan det betyda
att även deras politik stärks. När handeln går bra för ett land, finns det en
möjlighet att stärka maktställningen i den internationella kampen om inflytande
och makt. Alla läder vill såklart ha makt, och att få makt genom handel och
politik är såklart en chans som ingen vill missa att ta.
Exempelvis så har Europa ett internationellt samarbete med
andra länder, t.ex. våra grannländer som vi importerar en del varor ifrån. Norge
och Danmark är exempelvis länder som vi importerar och exporterar varor med,
och vi är inte i något krig eller konflikt med dem, utan vi försöker stanna
utanför konflikter med dem, och istället samarbeta.
USA ses som ett land med mycket makt genom att många länder
är beroende av deras varor. USA har varit i krig mot andra länder, vilket har
gjort att de länderna inte kunnat ha någon handel med USA. Deras politik ses
som mycket stark, och det är inte något land man vill hamna i konflikt med.
3. Globalisering av bland annat industrialismen och produkter
sprids mycket snabbt, och är inget som går att stoppa. Det kommer alltid finnas
en globalisering så länge inte länder utesluts från cykeln eller hamnar i
konflikter med många länder. Som Andreas malms rubrik ”Den ojämna
byteshandeln”, så kommer såklart globaliseringen och handeln mellan länder vara
olika och vissa länder kommer tjäna olika mycket på handeln. Vissa kommer kunna
stärka sin ekonomi mycket med hjälp av handel med andra länder, medan andra
länder, t.ex. U-länder, kommer falla ekonomiskt på grund av handlandet. Men
globaliseringen är trots allt världsomfattande och saker sprids olika snabbt
beroende på vad det handlar om. Ett tv program som visas i USA kan t.ex.
spridas mycket snabbt till Sverige och andra länder, medan vissa länder (ex.
U-länder), kanske aldrig får någon information om det tv programmet.
Industrialismen har spridit sig i stort sett överallt nu, och det gick skapligt
snabbt, så det är olika med vad det är som ”sprids” till andra länder som beror
på hur världsomfattande nyheten blir. Alla länder ser olika på export och
import, och Sverige är ett av de länder som jag tycker exporterar lite för
mycket. Vi är inte så noga med vad vi gör med sakerna och vi är medvetna om
andra länder som skulle kunna ta tillvara på vissa varor mycket bättre än vi,
eftersom vi redan har en mycket bra välfärd i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar