Globaliseringsuppgift – Malm & Magnusson – Johan SA12SA

Globaliseringsuppgift – Malm & Magnusson – Johan SA12SA

1.     Det Andreas Malm menar när han skriver "Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas" är de naturskador människan orsakar genom resursutvinning av naturen inte kommer att återhämta sig. Människan utvinner icke förnybara resurser samt utvinner förnybara resurser i en så snabb takt att de inte hinner återhämta sig. Det skapar ett ärr i naturens ansikte. Ett exempel på det är den snabba utvinningen av olja. Olja, som inte är en förnybar resurs töms ut snabbare än vi hinner förbruka det. När oljan är slut så kommer den att absolut vara slut, det går inte att producera mer olja. Oljan uppstod av en miljon-lång process av naturen, som människan nu skändar. Ett annat exempel är regnskogarna. Regnskogarna är en förnybar resurs, dock skövlas de snabbare än de hinner förnya sig. Regnskogarna skövlas främst för material till byggen. När regnskogarna inte hinner återhämta sig så kommer flera ekosystem att dö att samt en biologisk mångfald kommer att gå förlorad. Till skillnad från oljan så är skövlingarna ett visuellt sår på moder naturs ansikte som kräver lång tid att läka.

2.     Lars Magnusson skrev "Som alltid går handel, krig och politik hand i hand” i artikeln ”Globaliseringen är inte utom kontroll” (SvD 07-07-2008). Man kan enkelt förklara det uttrycket; det finns endast två anledningar till krig, religion och resurser. Om ett land är beroende av ett annat lands resurser men på grund av politiska klyftor inte vill handla med varandra är risken väldigt stor att det andra landet istället tar resurserna med krig. Eller tvärtom, två länder har tidigare handlat med varandra men på grund av flera anledningar väljer att bryta handeln eller förändra handeln till orättvisa villkor är även risken för krig stor. Alltså, politiken i respektive länder bestämmer sin handel, skulle en beroende handel brytas eller förändras mellan olika länder på grund av politiska beslut är risken stor att det andra landet istället väljer att ta resurserna från det andra landet, genom krig. Det mest tydligaste exemplet är det amerikanska befrielsekriget mot britterna på andra halvan av 1700talet. De brittiska kolonialisterna i Amerika hade sedan bosättningen på kontinenten handlat med sina landsmän. På grund av olika politiska ideologier samt orättvisa villkor gällande handeln slutade kolonialisterna att handla med britterna. Britterna försökte tvinga kolonialisterna att handla igen med krig. Det resulterade i ett stort krig grundat på en bruten handel och olika politiska ideologier. Ett modernt exempel är kalla kriget. USA och Sovjet var världens två största supermakter. Länderna hade två helt olika politiska ideologier, men hade dock en viktig handel mellan varandra. Politiken och handeln hängde på en mycket skör tråd efter andra världskriget mellan länderna, och låg hela tiden på gränsen till krig. Ursprungskonflikten supermakterna emellan är de skildrade politiska ideologierna samt globaliseringen. De båda ville visa vem som bestämde, men vågade aldrig föra krig mot den andre, utan beväpnade andra och lät dem strida åt dem, till exempel Vietnamkriget och Korea.

3.     Det är viktigt att se skillnaden mellan Andreas Malms artikel och Lars Magnussons artikel. Malms budskap är att globaliseringen sker på orättvisa villkor som skändar naturen. Magnusson är tydlig med hur beroende vi är av globaliseringen och att den kan kontrolleras. Bägge har rätt, även fel. Globaliseringen sker alltid på någons bekostnad och på någon annans fördelar, i detta fall de fattiga ländernas bekostnad och de rika ländernas fördel. Det är fakta. Globaliseringen är ett resultat av nya behov, behov som inte funnits tidigare. I en perfekt värld skulle alla länder tjäna på att handla med varandra, men så är det inte idag. Om globaliseringen går att kontrollera, som Magnusson påstår skulle den kontrolleras av de rika länderna, och på deras villkor. Det är sant att resursutvinningen idag skändar naturen, som Malm påstår, men främst i de fattiga länderna. Den järnmalm som bryts i Sverige och det skogsbruk vi har påverkar inte naturen, för vi har råd att kontrollera den. Om globaliseringen skall ske på lika villkor så måsta de rika länderna tillåta de fattiga att exportera på ett villkorligt och hållbart sätt, istället för att utnyttja dem för billiga priser. Idag har vi nya behov, Colombia behöver Volvo och Sverige behöver kaffe. Colombia tillsammans med alla andra fattiga länder har inte förutsättningar att föra en hållbar och rättvis handel. Det är i-ländernas framtida uppgift att sluta utnyttja de fattiga länderna till deras rikedom och istället se de som en investering för en hållbar handel och utveckling. Idag överlever fattiga länder på grund av handeln, men de kan istället tjäna på handeln, och gå igenom samma utveckling som i-länderna har gjort. Globalisering är idag nödvändig, och alla kan tjäna på det om i-länderna tillåter det. Det är därför viktigt att globaliseringen fortsätter, om den används på rätt sätt kan den vara botemedlet mot fattigdom och svält.